Inventerar bon på Vollholmen. Hittar 101 ejderbon varav ett med 4 pull, samt 209 gråtrutbon och 90 bon av vitkindad gås. Täcker alla and och gåsfågelbon med bomaterial för att undvika predation. Påpekas kan att mot kvällningen svärmar mängder av fjädermyggor i grupper över i stort sett hela ön.

Vid inventering av ejder tillsammans med Torsten Mörner SVA 110605 i vatten kring Vollholmen,Prästholmen och Gruarna utanför Sölvesborg noteras 9 olika kullar med ejder,med totalt 38 ungar och med dem 22 ådor. Samt 182 ensamma ådor.

Vadholmen Pukavik
Långören Pukaviksbukten

Hittar 22 döda vuxna skrattmåsar och 167 ungfåglar samt 5 svårt sjuka unga skrattmåsar.

Gråtrutungen söker skydd hos den döda gråtruthonan.

Tillsammans med Torsten Mörner SVA inventerar jag häckningsresultat hos främst gråtrut,ejder,änder och vitkindad gås på Vollholmen Sölvesborg. Avsikten är att räkna antalet ägg och ungar i bona och dokumentera eventuella avvikelser i beteende och äggläggning. I alla and,ejder och gåsbon täcks ägg och pull med bodun. Inventeringen görs i zick zack från norr mot söder och alla gråtrutbon markeras med liten vattenlöslig färgfläck i orange. Mörner räknar ejderbon. 135 bon med sammanlagt 533 ägg.
100623 vid inventering av ejder runt Vollholmen ses endast 109 ådor med tillsammans 78 ungar ca 15% av de 533 äggen!

Hittar 307 gråtrutbon.

Allt fler blandäggbon och ägg med färgfel, ejderungen med baklängesvolterna samt fåglar som ruvar främmande föremål ger upphov till eftertanke.

Vi hittar 92 bon av vitkindad gås de flesta med ägg och några med nykläckta ungar. 5 av bona innehöll ägg eller dunungar av ejder.

Under detta år har jag inte haft några inventeringsuppdrag från länsstyrelserna i Skåne eller Blekinge däremot från SVA. Dels att samla in sedimentprover från olika öar dels i Skåne dels i Blekinge samt att undersöka Norrören i Pukaviksbukten. Hittar sammanlagt 1545 döda fåglar. Återigen sticker Norrören ut med 1308 döda skrattmåsar mest juv och 91 döda kentska tärnor alla juv. Det är skakande att se alla dessa döda fåglar som ligger i drivor. Ön är till större delen bevuxen med 1-1,5 m höga mållor och gräsväxter och mycket svårinventerad. Försöker göra den mest omfattande undersökningen när de levande fåglarna lämnat ön. På Vollholmen i Sölvesborg hittar jag en död skärfläcka.

SE MER OM ANLEDNINGEN TILL FÅGELDÖD HÄR

Av olika anledningar hinner jag inte genomföra mer än ett och på vissa öar 2 besök under säsongen så årets inventering bör inte jämföras med tidigare års inventeringar. Dock sticker Norrören i Pukaviksbukten ut även i år med 441 döda fåglar mest skrattmås juv. Men 18 kentska tärnor juv fanns bland de döda. I övrigt dominerar gråtrut bland de döda 130 st. Fyra fåglar avlivades och skickades till SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt).

På Vollholmen i Sölvesborg låg en död vitkindad gås död på stranden och strax intill fanns en förlamad gås som avlivades och skickades till SVA.

Ett 20-tal sjuka gråtrutar på Vollholmen i Sölvesborg.

Tillsammans med P-Å Hägerroth åker jag ut till Norrören, nu för tredje gången på 14 dagar och återigen ligger kadaverstanken tung över Norrören. Vi hittar massor av fåglar som dött sedan jag senast var här för en vecka sedan. 287 skrattmåsar och 9 kentska tärnor och flera sjuka fåglar.Vid 3 besök under en 14 dagarsperiod har jag räknat in 832!! döda fåglar och 11 sjuka på denna lilla ö. Sammanlagt under året blev det 1694 döda och 35 sjuka fåglar av olika arter längs Blekings och nordöstra Skånes kuster och jag har naturligtvis inte hittat alla.

Det har nu gått 3 dygn sedan jag senast var här och samlade in biologiskt provmaterial till SVA och genast när jag lägger till med båten hittar jag nyligen döda fåglar. Jag använder märkfärg för att kunna hålla reda på vilka kadaver jag har räknat. Jag använde blå färg förra gången och röd nu. Den här gången hittar jag 183 döda ungfåglar och 19 vuxna skrattmåsar 3 kentska tärnor blir över 200 döda och jag hittar även 7 sjuka fåglar 3 unga skrattmåsar och 4 vuxna.

Efter samtal med Henrik Uhlhorn på SVA kommer vi överens om att jag skall ta influensaprover på ett 10-tal fåglar och avliva de sjuka för att snarast sända till SVA för provtagning. Över 500 döda fåglar på denna lilla ö! Varav nära 200 dött under 3 dygn, jag hittade några jag missat förra gången. Under loppet av 3 dygn räknar jag in mer än 500 döda fåglar här! Jag har sagt det tidigare, jag behöver inte frisera några siffror, det är djävligt nog som det är.

Norrören är en knappt 2 ha stor ö i Pukaviksbukten, 4-500 m från ett stort sommarstugeområde med stor campingplats. Sweden Rock Festival hålls årligen i detta område.
På Norrören finns en stor skrattmåskoloni på kanske 1500 par och en koloni kentska tärnor kanske 70-80 par. Ön är klassad som fågelskyddsområde och har landstigningsförbud under häckningstid. Vanligtvis brukar jag inventera här efter häckningstid.

060925 hittade jag över 300 döda fåglar mest skrattmås ungfåglar och i år hade jag bestämt mig för att gå i land nu när större delen av ungfåglarna kunde flyga. Jag hittar 331 döda fåglar, mest skrattmås ungfåglar i storleken flygfärdiga men även 18 döda kentska tärnor, ungfåglar samt 3 sjuka skrattmåsar som avlivas för att skickas till SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt) i Uppsala.

Jag har återvänt till Norraskär dels för att kolla vad som kan ha hänt sedan sist, för 14 dagar sedan. Men även för att dokumentera nedbrytningen av de döda fåglarna och visa hur snabbt de blir riktigt svåra att upptäcka. Dessutom är de flesta som vistas i skärgården laglydiga människor och respekterar landstigningsförbudet under häckningstid. När förbudet upphör är det ofta meterhög vegetation på de flesta öarna och fågelkadavren är på många håll reducerade till en liten fjäder och benhög väl dold i gräs och andra växter. Det finns en och annan person som mer regelbundet vistas i vissa skärgårdsavsnitt och anser sig ha bra koll just där över tillståndet på öarna med fågelskydd och anser att jag överdriver eländet i skärgården. Jag dokumenterar det jag ser, det är djävligt nog.

Som exempel på hur det kan se ut en vanlig dag på jobbet. Norraskär ingår i en ögrupp som heter Gruarna och ligger i Valjeviken mellan Sölvesborg och Åhus, på skånska sidan. Öarna är någon ha stora vardera, låga sandrevlar med mycket stenblock och gräs/ört vegetitation. Man kan vada mellan öarna vid lågvatten. På Norraskär finns någon större fläderbuske och på St.Gru några trädartade hagtorn och lite fläder. Tillsammans med Balk och Hägerroth inventerade jag detta i dag.

Jag kan tycka att det är tragiskt att beslutsfattande myndigheter inte omgående ställer de ekonomiska resurser till forskningens förfogande som behövs för att reda ut orsakerna till detta döende ute i skärgårdar runt om i landet. Det här kan vara symptom på något mycket otrevligt och svårbemästrat problem i även människans liv och leverne. Jag har sedan 2000, när jag först kom i kontakt med fågeldöden i skärgården, räknat in mer än 16 000 döda fåglar av olika arter och ser inget slut utan snarare mer elände med störda häckningsbeteenden. Docent Balk och SVA samarbetar med de resurser man har och har ju olika kompetens som tillsammans kan driva forskningen framåt.

När det gäller blandningen av kanadagåsungar och ejderungar i samma bo kan man fundera på om det möjligen var så, att kanadagåsen värpte några ägg och sedan dog och att ådan tog över boet och la egna ägg som ruvades med gåsäggen och kläcktes ungefär samtidigt.Resultatet om gässlingarna skall växa upp med ejderungar kan knappast bli bra. När ejderungarna dyker för att plocka musslor få gässen säkert stora problem. Detta måste vara ett systemfel som inte gynnar arterna utan mer måste ses som ett varningstecken.

Det visade sig att en död tamduva, död kanske någon eller några veckor, var ringmärkt ringnummer S-14-07-24 har under åren hittat ett 40-tal ringmärkta fåglar från olika länder.

På uppdrag av länsstyrelserna i K och M-län samt Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) och i samarbete med docent Lennart Balk och hans medarbetare inventerar jag och samlar in biologiskt provmaterial i skärgården.

Under senare år har jag noterat att det blir allt vanligare med ägg från olika arter i samma bo. Vanligast är blandade äggkullar av gråtrut och ejder men även änder och gäss förekommer. Ett annat fenomen är att fåglarna i bland ruvar på små plastflaskor, cigarett tändare, plastkorkar, stenar och delar av fiskeredskap och mycket annat.
På Skaftö vid detta besök ruvade en kanadagås på ett ägg och en del av en trasig nätkula av plast, båda var varma. Dessutom visade det sig att gåsen var förlamad i benen och inte kunde flyga.
Det finns några lite större träd men mest är det bergknallar och gräsmark på Skaftö.När jag stiger iland och börjar inventeringen hör jag på avstånd hur några kråkor skränar hysteriskt och funderar på varför. Det visar sig att en gräsandhona har kraschlandat i kråkboet och en del färskt bomaterial hänger utanför kanten!

Kör ut en första tur för året i skärgården för att göra ett par stickprov om hur läget kan tänkas vara.
Hittar 4 döda gråtrutar och en gravand samt en sjuk gråtrut som försöker resa sig när jag kommer, men kan inte utan blir hjälplöst liggande. Kontaktar Roland Mattson på SVA och frågar om han vill ha in truten för analys och det vill han så jag avlivar den och tar blodprov samt tar med kroppen till infrysning.

Två av de döda gråtrutarna visar tecken på att ha blivit ihjälhackade av andra trutar.De har kraftiga blödningar runt ögonen efter vassa näbbhack.Jag har sett det hända flera gånger.När en fågel har ett avvikande beteende med rörelsehinder eller liknande anfaller trutarna obönhörligt och försöker döda den sjuka fågeln som oftast inte överlever.
Kör även ut till Lägerholmen som ligger mellan Åhus och Sölvesborg Här hittar jag två döda gråtrutar tre skarvar.

En stor skrattmåskoloni finns på ön Norrören i Pukaviksbukten i Blekinge. Jag har försökt att grovt uppskatta antalet par skrattmåsar och hamnar någonstans mellan 1200-1500.
När jag inventerar fågeldöd vill jag inte gärna gå in i fågelkolonier under pågående häckning så jag inventerar när fåglarna flyttat bort efter häckningen. Jag tror att även ca. 50 par kentska tärnor samhäckar med skrattmåsarna.

När jag anlände dagens datum är gräs och nässlor, vass och annan växtlighet 1,5-2 m över stora delar av ön. Således mycket svårinventerad och dessutom är de flesta döda fåglarna mer eller mindre mumifierade så naturligtvis hittar jag inte alla och kanske inte hälften heller. De flesta fåglarna dog sannolikt i juni-juli.
Jag hittar 14 döda vuxna skrattmåsar, 262 ungfåglar i olika åldrar, mest i storleken flygfärdiga samt något 20 tal rötägg. Av kentsk tärna 2 vuxna och 26 ungfåglar.
Sammanlagt 304 döda fåglar på denna lilla ö! Efter samtal med Roland Mattsson på Statens Veterinärmedicinska Anstalt SVA samlar jag in 20 vingar från skrattmåsar i olika åldrar och 10 vingar från kentsk tärna som skall användas för provtagning.

Apatisk ligger havstruten djupt nersjunken i vattnet vid strandkanten. Avlivas och prover skickas till Stockholms Universitet.

Samlar in rötägg från knölsvanar. Dessa skall skickas för undersökning dels hos Statens Veterinärmedicinska Anstalt SVA, dels Stockholms Universitet. Jag har noterat att knölsvanarna i Blekinge och Nordöstra Skåne lyckas mycket dåligt med sina häckningar. Många får inte ut några ungar över huvud taget och andra endast någon eller några. Kullar om 6-7 ungar är mycket sällsynta numer.

Nydöd skarv ligger vid strandkanten.

En förlamad gråtrut låg apatisk på Vollholmen Sölvesborg. Den avlivades och obducerades av Veterinär Jonas Malmsten från SVA.
På besök var markägaren greve Hans Trolle Wachtmeister och viltmästaren Linus Larsson. Jonas berättade om SVA:s projekt i skärgården och beskrev vad han och viltbiologen Jonas Bergman hade för sig.

Havstruten ramlar omkull och har svårt att ta sig upp igen. Blir liggande långa stunder med benen ibland “paddlande” i luften.

Gråtruthonan låg död intill boet med de tre äggen som aldrig kommer att kläckas. Gråtruten var ringmärkt i Sverige ringnummer 90A12945.

Ringmärkningscentralen Riksmuseum meddelar att gråtruten är född 1994 och ringmärkt vid Pildammsparken i Malmö 96-04-09. Truten levde ringmärkt 10 år och ca 30 dager och dog 101 km från platsen där den ringmärktes.

Gråtruthonan låd död på boet med ett ägg delvis utanför kloaken. Förekommer lite då och då.

Sydnytt intervjuar Jonas Malmsten, viltveterinär från SVA.

Björn från TV4 Sydost på Vållholmen, i förgrunden en förlamad gråtrut.

Den andra berguven hittades död ca 75 meter från den första. Båda hittades döda liggande på rygg. Den senaste berguven,en hona, var ringmärkt även den. Född i frihet och ringmärkt i Ronnebytrakten 1990. Dessvärre var den i så dåligt skick att det inte gick att ta influensaprov på den. Nu har uvropen tystnat i dessa bergen.

Mats Olsson, ornitolog från Karlshamn ringer och berättar att det ligger en död berguv på en klipphylla i ett brant berg i västra delen av Blekinge.
Vi träffas på plats och det visar sig att uven ligger svårtillgängligt på en liten klippavsats 6-8 m ner från den lodräta branten. Mats försöker med hjälp av en lång stång som tillverkas på plats och förankrad i ett rep att peta ner uven, det lyckas delvis så uven hamnar på en hylla 10-15 m från marken. Där blir det stopp. Till slut kontaktar vi Räddningstjänsten i västra Blekinge. De kommer med stegar och hjälper oss att få tag på berguven. Den var ringmärkt 1996 och frisläppt i Ronneby Brunnspark. I ett avelsprogram där ornitologer i Blekinge på ideell basis föder upp och släpper ut berguvsungar för att hjälpa den svaga uvpopulationen på traven. Berguvar är kronans vilt och skall överlämnas till Riksmuseum eller Statens Veterinärmedicinska Anstalt SVA. I detta fall blir det SVA med tanke på fågelinfluensan som redan har konstaterats i berguv från östkusten. Här har en lång kedja av mänskliga insatser fungerat på ett föredömligt sätt.

060330 testades berguven vara positiv med fågelinfluensa H5N1

Bergandhonan hittades vid badplatsen på Stumholmen i Karlskrona. En person hade sett flera sjuka viggar och anmält till Länsstyrelsen. När jag kommer till platsen är en vigg dödad och nästan helt uppäten av trutar och kråkor men så ser jag något under iskanten intill kajkanten. Det var berganden som med hasande vingslag släpade sig ett 10-tal meter ut bland isflaken som låg tätt.
Jag satte mig i bilen och väntade någon timme och berganden kravlade sig in under iskanten för att freda sig mot angrepp från en gråtrut.

Jag lyckades fånga den och avlivade anden och skickade den till Statens Veterinärmedicinska Anstalt SVA för att undersöka om den hade fågelinfluensa. Några dagar senare kom svaret den var positiv och Blekinge hade sitt första konstaterade fall av den aggressiva fågelinfluensan H5N1

Jag har under året inventerat mer noggrant ett 10-tal öar i Blekinge skärgård och 5-6 i Nordöstra Skånes skärgård åt länsstyrelserna i Blekinge och Skåne och deltagit i några andra projekt dels för Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) och dels bistått Lennart Balk från Stockholms Universitet med en del fältarbeten och under några månader under den kalla årstiden kört regelbundna turer mellan södra Sverige och Statens Veterinärmedicinska Anstalt i Uppsala med insamlade döda fåglar där man skulle kolla bl.a. om de var smittade av fågelinfluensa. Från Blekinge kom en bergand och en berguv att reagera positivt för fågelinfluensa.

I Blekinge skärgård räknade jag under året ihop 625 döda fåglar och 11 förlamade som avlivades och skickades till SVA. Den stora mängden döda skrattmåsar och kentska tärnor på Norrören i Pukaviksbukten är väl mer iögonenfallande. Jag tycker dessutom att den dåliga häckningsframgången hos knölsvan är alarmerande.
Sedan 2000 och fram till dags dato rör det sig om närmare 16000 döda fåglar av olika arter, från sädesärla upp till knölsvan som jag räknat in. Naturligtvis har inte jag hittat alla. Jag rör mig huvudsakligen i ytter- och mellanskärgårdarna i K och M-län och har noterat att mink numera i stort sett saknas i dessa områden. Med tanke på den stora mängden döda fåglar borde minken haft lätt att skaffa mat. Ibland kan det man inte ser vara viktig information.
Le Carlsson

Statens Veterinärmedicinska Anstalt SVA har ett projekt under sommaren som går ut på att försöka hitta orsaken till den mångåriga och omfattande fågeldöden som först konstaterades i Blekinge. En viltveterinär och en viltbiolog, båda heter för enkelhetens skull Jonas, kommer att bedriva fältverksamhet i främst västra delen av Blekinge skärgård. Avliva och provta sjuka fåglar, kontrollera överlevnad hos boungar av gråtrut och en del annat.

Det har hållits två möten som avhandlat fågeldöden. Ett i Stockholm i Naturvårdsverkets regi. Dit kom personal från Naturvårdsverket, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Stockholms Universitet, Riksmuseum, Skärgårdsstiftelsen, Naturskyddsföreningen, Länsstyrelsernas miljöövervakningsenheter runt om i landet och några till som jag glömt. Nu var fågeldöden uppe på högsta nivå i beslutshanteringen. Olika erfarenheter från runt om i landet framkom som visade att inte bara Blekinge kusten var drabbad. Beslutades om att länsstyrelser som presenterade ett inventeringsprogram om fågeldöd skulle få minst ca 16 000,00 per län för att genomföra en stickprovsinventering i främst vitfågelkolonier där det samlas många individer på liten yta och där man då lättast kan konstatera dödlighet bland fåglarna.

Ett nytt möte hölls 5 april i Uppsala hos SVA om hur man skulle göra för att få så likvärdiga undersökningar som möjligt. Några länsstyrelser hade pågående inventeringsprojekt som man nu skulle försöka jämka ihop så bra som möjligt med de övriga. Beslutades om två eller tre besök på varje lokal dels för att räkna döda fåglar men även rapportera om förlamade fåglar i olika stadier, så SVA tillsammans med forskare från andra institutioner kan besluta om behandling och provtagning.

Ingen länsstyrelse hade mer noggranna och omfattande inventeringsresultat än länsstyrelsen i Blekinge. Svenska Naturskyddsföreningen har med hjälp av Le Carlssons inventeringsresultat och bildmaterial gjort en riksomfattande penninginsamling för att hjälpa länsstyrelserna och forskningen med inventeringar i kustavsnitt där ingen inventering har beslutats eller utförts. Insamlingen hade i början av april i år under några månader gett imponerande ca.1 100 000. Se www.snf.se och sök på fågeldöd.

Förhoppningsvis kommer vi under sensommaren att ha inventeringsresultat från stora delar av den svenska kusten och de större insjöarna. Dessvärre är jag rädd för att resultaten kommer att vara ganska otrevliga.

Död gråtrut. Ringmärkt i Finland. Död på Söndraskär i Valjeviken Sölvesborg.Jag har i mars – april gjort några smärre stickprovskontroller i Valjeviken och Ronnebyfjärden. Hittat 12 döda och 2 förlamade som avlivats. Prover skickade till SVA och fågelkropp nedfryst för att senare levereras till Riksmuseum. En av gråtrutarna var ringmärkt i Finland. Jag skickade ringnumren med E-post till Finska Riksmuseum och fick svar två timmar senare! Med tack och att utförligare rapport kommer senare. Truten hade två ringar. En större färgring med tydligt kortnummer som kan avläsas på håll med kikare och en standardring. Jag har nog hittat ett 40-tal ringmärkta fåglar, från Danmark, Holland, Polen Finland, Sverige, Tyskland och några andra länder, som visar att det inte bara handlar om fåglar som är stationära i Sverige. Viktigt att påpeka att även fåglar dör av olika anledningar.

Förlamad gråtrut i stadium 5. Det vill säga den ligger stilla utan att kunna förflytta sig. Vanligtvis död inom något dygn. Skaftö i Ronneby skärgård.Under de 5 senaste häckningssäsongerna har jag räknat in över 13 000 döda fåglar av olika arter, mest gråtrut som är vanligaste arten i skärgården. Jag kan ju inte hitta 800 döda havsörnar när vi bara har något dussin eller så, under häckningsperioden, utan fågeldöden följer ganska hyfsat de olika arternas numerär. Kanske kan jag tycka att det har varit ganska många strandskator med tanke på hur få de är, jag har hittat kanske ett 20-tal döda.

Jag har sett en enda död och ingen levande mink i hela Blekinge skärgård de senaste 4 åren. Med tanke på att det har funnits döda fåglar i stora mängder under lång tidsperiod, sammanlagt kanske 7-8 ton fågelkött under de senaste 5 åren, anser jag att detta är uppseendeväckande och skall undersökas per omgående.

Jag har även noterat att knölsvanar gått till häckning i stor omfattning på våren, men framåt juni samlats i stora flockar på 30-70 individer och nästan enbart vita fåglar. Jag tror att svanungarna blir vita först andra året och då saknas ju föryngring bland dessa svanflockar. Senare under hösten har jag sett endast ett mycket litet antal gråbruna ungfåglar. Detta anser jag vara oroväckande och bör undersökas även på andra håll i landet.

Le Carlsson
Box 140
372 22 Ronneby
tel. 0457-14898

För minst femte året i följd har en omfattande fågeldöd drabbat Blekinge skärgård. Det handlar om de flesta förekommande arterna i området. Men man kan säga att det är upplagerelaterat på så sätt att det är den mest vanliga fågelarten som hittas död eller förlamad i störst omfattning, det vill säga gråtrut. Men även sädesärla, stare, drillsnäppa, kärrsnäppa, strandskata, gräsand, vigg, ejder, storskrake, småskrake, gravand, grågås, kanadagås, vitkindad gås och en del andra arter.

Det är alltså inte frågan om en artspecifik trutdöd. Det har blivit omkring 10 000 döda eller förlamade, sammanlagt under åren.

Jag har tagit mig friheten att dela in fåglarnas begynnande resa från de första symtomen till dess de ligger döda i sina egna kladdiga avföringar och ofta med blodiga vingknogar i 5 steg.

Steg 1. När det sitter 10 fåglar på marken och man närmar sig och 9 flyger upp men den 10:e dröjer en stund längre och kanske vinglar till innan den kommer upp i luften.

Steg 2. När fåglarna med större möda kan komma upp i luften och flyga undan men i vissa fall kan fångas in ute på vattnet.

Steg 3. När fåglarna kan med snubblande steg mer undantagsvis kommer upp i luften men dimper ner efter något 10-tal meter. Förlamning i benen och allt mer kraftlösa vingar.

Steg 4. När fåglarna med mycket stor möda med hjälp av näbb och vingknogar kan hasa sig fram decimeter för decimeter. Ramlar de på rygg kan de inte vända sig rätt igen utan blir liggande med benen i luften.

Steg 5. Ligger fåglarna i sin oftast blöta gulgröna avföring utan att kunna förflytta sig och väntar på döden som grovt räknat och säkert kan variera individuellt och art vis, troligen mellan 5-7 dygn.

Detta stora och ofattbara lidande som pågår år efter år har rönt beklämmande lite uppmärksamhet från landets allra högsta miljö övervakning. Man träter om vem som har det egentliga ansvaret och visar ett ointresse och en flathet som jag tycker gränsar till likgiltighet och ställer inte ekonomiska resurser värda namnet till vetenskapens förfogande.
Inventeringen och provtagning på avlivade fåglar i olika stadier av döende sker mer eller mindre på ideell basis

Den ena föräldrafågeln död den andra förlamad lämnade gråtrutungen utan skydd mot andra trutar. Båda ögonen uthackade och huvudet fullt av levrat blod.Man vill helst inte se detta.Gråtrutunge med ögonen uthackade och huvudet fullt med intorkat blod, ligger den där och väntar på en kvalfull död. Något av det värsta jag sett var när jag för några dagar sedan, hittade en gråtrut unge som låg något 10-tal meter från en förlamad gråtrut i steg 4. och en annan död gråtrut. Ungen hade båda ögonen uthackade och hela huvudet var täckt av levrat och intorkat blod och sakta föll en droppe blod ner på berghällen där den låg. Jag tänkte att den lever väl för hela världen inte och petade försiktigt på den.
Då reste den sig upp på darriga ben och backade sakta baklänges tills det tog emot, så sjönk den sakta ner på marken igen. Det jag tänkte då vill inte de miljövårdande myndigheterna med det högsta ansvaret veta.

Le Carlsson
Ronneby
Tel. 0761-16 35 99

Tillsammans med Åke Widgren från Länsstyrelsen i Karlskrona inventerar jag Fågeldöd på Vollholmen i Valjeviken Sölvesborg.
Vi hittar 2 förlamade gråtrutar som avlivas. Jag tar blodprover och paketerar trutarna för transport till SVA. Ytterligare en gråtrut hittas den är renäten av andra fåglar .
Uppenbarligen har fågeldöden inte upphört utan endast tillfälligt minskat i omfattning. Tidigare års erfarenhet säger att det snart kommer att bli värre och i maj-juni mycket värre.

GT ad. 1
GT ad. 2 som avlivas.
3 döda

Försommaren 2000 började rapporter om sjuka och döda fåglar i Blekinge skärgård att strömma in. Jag har ett antal år haft länsstyrelsens uppdrag att inventera en skarvkoloni i Bräkne Hoby skärgård och därmed haft landstigningstillstånd i fågelskyddsområdet under häckningstid. Det föll sig då ganska naturligt att jag började undersöka dessa öar. Senare under sommaren, när det visade sig att fågeldöden var betydligt mer omfattande än jag först trodde, sökte jag och fick ett tillstånd som gällde mellan Ronnebyfjärden och skärgården i Hällaryd.

Den förlamade gråtruthonan ligger hjälplös intill boet. Äggen som snart skulle kläckas kommer aldrig att bli ungar. Blekinge skärgård juni -03. Ca 450 döda fåglar har i år räknats in. . Fågeldöden fortsätter för minst 4:e året i Blekinge skärgård.Framförallt var det gråtrutar som drabbades men även änder, gäss och andra blev sjuka och dog en kvalfull död. Från de första snubblande stegen tills fåglarna blev allt mer förlamade i ben och vingar tills exempelvis en trut dog kunde det, visade det sig senare, röra sig om mellan 5-7 dygn. Jag funderade på vad det var som dräpte fåglarna och sökte en gemensam nämnare. Från Högskolan i Kalmar hörde man av sig och ville ha blåmusslor, tång från olika djup och områden och även en avlivad fågel för att göra analyser. Samt vattenprover från hällkar på öarna.Under denna sommar och höst räknade jag in ca. 700 döda fåglar av olika arter, dock mest gråtrut och havstrut.

2001 i april började det igen. Nu hade jag bestämt mig för att färgmarkera de fåglar jag räknat för att kunna vara säker på att inte dubbelräkna fågelkropparna. Jag hade på omvägar hört att det fanns tvivlare som ansåg att fågeldöden av mig var betydligt överdriven. Jag såg till att ha med mig trovärdiga medinventerare på så gott som alla inventeringarna jag gjorde under året. Exempelvis Erik Isaksson, sälinventerare från Riksmuseet, Åke Widgren biolog från länsstyrelsen i Blekinge, Germann Wannhof från Högskolan i Kalmar. Vid ett tillfälle även Torsten Mörner stadsveterinär från SVA.

Biträdande stadsveterinär Caroline Bröjer vid SVA i Uppsala, obducerar en grågås från Blekinge skärgård. Jag hade fått instruktioner och verktyg från veterinärer på Statens Veterinärmedicinska Anstalt hur jag skulle göra för att ta blod och organprover på de fåglar jag avlivade, samt skicka in dessa till SVA för olika undersökningar. Inga entydiga resultat kunde påvisas. Under året gjorde jag stickprovsinventeringar på ca. 30 av Blekinges närmare 800 öar. Mellan huvudsakligen Lindö udde och Pukaviksbukten. Jag räknade in 2049 döda fåglar. Mest gråtrut men även änder, gäss, ejder och flera andra arter.

Vintern 2002 kommer sporadiska rapporter om några döda och sjuka fåglar här och var. 020405 ringer Tord från stuveriet i Sölvesborg och meddelar att det ligger många döda gråtrutar på hamnplanen i Sbg. 17 döda gråtrutar låg på planen. Jag fick låna en båt och tog mig ut till Kiaholmen strax utanför hamninloppet, här låg 28 döda gråtrutar och en åda. 7 april åker jag med Anders Wahlgren ut till Vollholmen i Valjeviken. 268 döda gråtrutar, 2 vitkindade gäss, 1 kanadagås, 1 knölsvan, 1 skarv, 1 kråka, 1 strandskata, 1 grågås, 1 gräsand, 1 fiskmås. Sjuka fåglar som avlivades. 15 gråtrutar och 3 vitkindade gäss. Det vill säga 297 fåglar på en enda ö.Rapporter om fågeldöd kommer även från Holland, Åland, Stockholms skärgård och nu senast från Gävlebukten..

Sädesärla, förlamad i benen och kraftig diarre. Avlivades och skickades till SVAEn del människor tycker att, det gör väl inget att det dör en massa trutar. Kanske det inte gör, men det är även många andra arter som stryker med och det är ett rent svinigt sätt för fåglarna att dö. Dessutom är det alarmerande att vi inte vet varför fåglarna dör De två senaste åren har jag även tillstånd att göra besök i skånska fågelskyddsområden. Jag har räknat in över 8500 döda fåglar under de snart 4 år jag gjort inventeringarna.

Länsstyrelsen i Blekinge ansökte 2001 om medel från Naturvårdsverket för att göra en uppföljning av den fågelinventering som gjordes av Ulf Lundgren i Blekinge skärgård 1979. Avsikten var att undersöka förändringar i fågelbestånden samt förslag till revidering av fågelskyddsområdena. Pengar kom slutligen i april 2003 med det tillägget att SNV även ville veta omfattningen av fågeldöden.Så här långt har inget entydigt svar kommit om varför denna omfattande fågeldöd för minst fjärde året grasserar i bl.a. Blekinge skärgård.

I skrivande stund (030917) har jag under detta år räknat in närmare 2600 döda fåglar och året är ännu inte slut.

Tillsammans med polis och en mindre enhet från sjöräddningen och kommunekologen i Sölvesborg, inventerade jag Sölvesborgsviken på döda fåglar. Fann ca hundratalet gråtrutar, knipor, några skarvar, tre skrattmåsar, en strandskata och en svärta. 8 fåglar skickades till Statens Veterinärmedicinska Anstalt för obduktion. 3 skrattmåsar 2 knipor och 3 gråtrutar varav en juvenil gulbenad gråtrut 2 gråtrutar var ringmärkta i Sverige och en skrattmås även den ringmärkt i Sverige.

Så det är inte bara längs den spanska kusten det dör en massa fågler. Har nu hittat över 3871 döda fåglar längs främst blekingekusten och en del i Skåne.