Vargen observerades 06:10 när den travade förbi en villatomt som ligger i utkanten av byn. Lugnt stannade den till innan den sneddade över en hage. Stannade ytterligare en gång och vände sig om ett ögonblick innan den i maklig takt följde skogskanten norr ut och försvann där hagen krökte ut från betraktarens synfält.

En bilist såg när vargen korsade Eringsbodavägen 13:30 på väg mot sydost. Jag kunde bakspåra vargen över några större snöfläckar inne i granskogen. den kom från Abborrmålahållet.

Ett flertal vargrapporter har strömmat in i kölvattnet efter en varg som är på långvandring söder ut genom landet. Observationer har gjorts i Halland och i Kronoberg utanför Ljungby och från trakten av Sjön Immeln vid Skånegränsen och nu senast från Värhult strax öster om Ryssberget. Möjligen är den på väg mot sydost, vi får se.

Lodjursspår fram till tunnelfällan som har slagit igen? Nej grannens katt som lärt sig vad den inte skall göra.

Många hägrar försöker övervintra, men far väldigt illa när vattendragen fryser till och de inte kan komma åt att fånga fisk.Då omkommer en stor del av övervintrarna. Gråhäger lever på stor fot. Knivbladet är 9 cm långt.

Anders Hågeryd, länsjaktvårdaren i G-län ringer och tipsar om en möjlig vargrapport. Sven-Erik Rylander, Lyåsa väster om Lammhult ,hade sett stora tassavtryck på en skogsväg några km från gården och han tror att det kanske kan vara varg. Han säger att de är mycket stora och runda, han har sett spåren på två olika ställen.Ibland är det 60-70 cm mellan fotavtrycken och ibland bara 10 cm. Jag säger att det låter som lodjur och undrar om han sett klomärken i spåren. Han är osäker men tror att det har han.

15 februari spårade jag lo öster om Eneryda, det är ca.6 mil fågelvägen och söder ut, så jag bestämmer mig för att kolla. Det är lospår utan klomärken i spåren. Framfot 8 ggr 8 cm och på några platser är steglängden hela 160-164 cm och det är den största steglängd jag sett på lo. Den har urinmarkerat på minst 2 ställen längs en skogsväg söder om sjön Kultingen som ligger i Jkp län. Det snöade på morgonen vid åttatiden säger Sven-Erik och i spåren vid sjön ligger några mm snö, sannolikt gick lon under natten eller tidiga morgonen. Jag tappar spåret inne i skogen där snön har töat bort. 4 km söderut på en annan skogsväg har S-E hittat lospår som visar sig vara helt snöfria. Möjligen har lon haft en lega några timmar innan den fortsatte söder ut.

030215 gjorde jag en spårkontroll av en lodjursrapport nära Eneryda i G-län. Rapporten som lämnades av Nils Sibbesson visade sig vara korrekt. Nils som är intresserad jägare och skogsbrukare lade märke till spårlöpan när han körde timmer. Spårlöpan korsade skogsvägen han körde på. Nils spårade lon ca 2 km innan han ringde in rapporten.

Jag kunde konstatera att fotspåren var 7,5 cm breda och lika långa, med en ca 2 cm diffus nertryckning i den lösa snön runt fotspåret. Denna diffusa kant kommer sig av att lon har lång och tät päls även runt fötterna. Lospåret har de 4 tådynorna placerade asymmetriskt framför den stora bakre häldynan. Detta är ovanligt bland hunddjuren, dessutom syns vanligtvis inga klomärken i lospåret. Om de syns är de synnerligen vassa långsmala och uppåt 2,5 cm långa.

Steglängden som i trav mäts från exempelvis framkant på H. framfot till nästa gång H.framfot går i marken var här där lon gått i lugn trav 130-140 cm. Mäter man från framkant till framkant i spårstämplarna får man automatiskt korrigering av eventuell dagsmeja. Spåren töar upp lika mycket åt alla håll. Jag har sett steglängd upp till 163 cm i lolöpa. Lodjuret vid Eneryda gick troligen natten till måndag.

Sammanlagt spårade jag lon som gått ungefär i nord -sydlig riktning ca 7-8 km. Djuret hade inte gjort något jaktförsök trots att det vimlar av både hare och rådjur i markerna. Spårlöpan “rann” lugnt och stilla genom landskapet in i granplanteringar och ungskogar ut över öppen hagmark in i myrområden följde småvägar kortare sträckor. Lon hade urinerat mot 2 hörnor på uthus och någon rotvälta och sten.
Vid ett tillfälle hade djuret satt sig ner på hasorna. Jag kunde mäta upp 25-26 cm i hasen som med största sannolikhet gör detta djur till vuxen individ.

Första veckan i jan-03 fick jag 3 rapporter från jägare och andra om lodjursspår i Blekinge. En visade sig vara hund som hade hoppat efter talgbollar i en villaträdgård. De två andra var korrekta.

Den ena lon gick över isen på sjön Alljungen i Holmsjötrakten norr om Karlskrona. Den andra norr om Bräkne Hoby väster om Ronneby. Cirka 48 timmar i tid mellan de två lolöpornas tillkomst och att den ena, den vid Bräkne Hoby hade något större fötter och steglängd. Där kunde jag också mäta längden på hasen när den suttit ner i snön. 26 cm. Det talar för att med största sannolikhet rör det sig om 2 olika individer.

Loarna är vidlyftiga djur som rör sig över mycket stora arealer. Rimligen har Blekinge, Skåne, Kronobergs och Kalmar län en näst intill gemensam lostam. En stam som trots mycket riklig tillgång på vilt i lämpliga storlekar, som hare, kanin, rådjur och vildsvinskultingar m m inte tycks kunna komma upp i numerär utan verkar vara någon handfull år efter år.

Enbart Blekinge har i snitt ca 1000 trafikdöda rådjur på allmän väg och som kommer till myndigheternas kännedom och vad det medför som mörkertal, samt en i rask takt växande vildsvinsstam.

Lospår Örseryd norr om Bräkne Hoby i Ronneby kommun 030106. Spåren efter trampdynorna 8 ggr 8 cm i framtass, något smalare i baktass. Den diffusa nertryckningen i snön runt fotspåren är efter den täta pälsen på tassarna. Inga klomärken i spåren och tårna placerade asymmetriskt. Man mäter själva trampdynan inte den diffusa nertryckningen. Lodjursspår Örseryd

Foto och text: Le Carlsson